En annorlunda leverans

En annorlunda leverans

Annexets dramatiska entré på fredagen den trettonde

Punkterade däck, blötsnöoväder och vulkansand är inte de vanligaste inslagen när det är dags att leverera våra Enkelrum. Men allt detta fick Eva och Bertil, sedan i december ägare av ett E15, erfara under en dramatisk leverans. Här följer parets egna berättelse om kvällen då deras E15, som de numera kallar annexet, anlände till trädgården i Saltsjö-Duvnäs.

I november sattes markarbetena igång för den kommande byggnaden på 15 kvm. Husleveransen genomfördes med bredlastfordon som startat i Malmö via Göteborg där pålastning av ”Enkelrummet” skedde. Där tillkopplades dessutom ett släp lastat med en 6 tons grävskopa, och därefter mot Stockholm. Dessvärre fick släpekipaget däcksexplosion och till råga på allt på inre bakhjulet och måste omgående repareras, detta på fredagen den trettonde.

Som vi väl minns, behagade väderleken mot aftonen övergå i underkylt regn och blötsnö. Den stackars malmöpågen var ganska slut när han sent omsider kom på kvällen. Efter diskussion ville han stå på vägen utanför tomten och med kranen svänga över den tunga pjäsen och sätta den på de avvägda lecablocken. När boden var surrad och lyftet påbörjats var friktionen närmast noll, då förmådde inte ens laststöden hindra att allt, inklusive bil, stöden och byggnaden, vid svängning började röra sig mot diket. Nu var goda råd dyra och förrådet svängdes snabbt tillbaka och vi fick ta hela vägbredden i anspråk. Klockan var då ca 21:00 och ringa trafik så dags. De som kom tog rutten runt kvarteret. Med Evas hjälp ordnades vulkansand från förrådet, den är mycket dyr men också mycket effektiv. Nåväl, ny start med sidodrift i åtanke, kom så sakta byggnaden över buskaget och sedan med centimeterpassning i blåst m.m och 12 m utskjut med kran, försiktigt nedsänkt till rätt nivå. Det lyckades, hurra! Sedan återstod ”avetableringen” som tog sin modiga tid. Själv uppskattade jag min rollator som verkligen var mitt stöd på denna veritabla isbana med svallis i backarna.

Hurusom, nu står vår Friggebod på plats. Den benämns numer av oss som ”annexet”.

friggebod som uterum vid vattnet

Varför har vi då investerat i denna bod?

Det började med att vi har ett antal medelhavsväxter som inte tål frost men är perenna. En möjlighet kunde vara ett växthus – nej. En mer permanent bod för flera behov – ja, plockepinn att själva bygga – nej. Alltså en färdigbyggd och inredd samt isolerad byggnad, blev lösningen. Tilläggas bör att vi nu söker en liten värmefläkt med timerinstallation för cirka 8 grader så att växterna som kommer att finnas därinne under vintern skall kunna överleva och boden få ett bättre inneklimat vintertid.

Till saken, som något komplicerar, hör att denna vår stadsdel av Nacka har förklarats som ”kulturminnesvärd” på grund av sina tidstypiska och stora villor med tomter som avses skyddas. I samtal med stadsbyggnadskontoret har man nekat bygglov till Attefallshus på ca 28 kvm. Men tipset till mig var att 15 kvm Friggebod var lovbefriat och därmed kunde man bygga med beaktande av fastighetsgränser och liknande. Detta är orsaken till att begreppet Friggebod lever vidare, dels som uthus, dels som ”We shall overcome…” med Birgit Friggebo som försångare en gång i tiden. Och det gjorde både den och vi själva särskilt med den klass 2 varning för den aktuella kvällen vid leveransen.

En ljusnande framtid för annexet

Vårt annex passar redan in i fastighetens växt- och busk-miljö sommartid, m a o den valda placeringen verkar bli den rätta. Nu börjar planeringen för utedelen i anslutning till framsidan. Ett däck skall tillskapas med ramper på vardera sidor så att rollator/rullstol skall kunna angöra. Än så länge är det blott verbala planer som diskuteras, men med ljusnande tider kommer vi säkert att kunna njuta av den nya skapelsen i sin ”rätta ” miljö. Vi tror att däcket med sitt söderläge kommer att bli en tillgång framgent, särskilt sommartid, med tanke på tillstånd, förväntad minskad rörlighet, balans och finmotoriska funktionshinder som drabbat mig efter en fallskada i Frankrike för några år sedan.

Förbipasserande grannar har redan beskådat objektet och säger sig vara intresserade av såväl utseende som planlösning m.m. När man blev varse om rådande byggrestriktioner verkar intresset öka. Vi kan ju bara tala gott om inköpet så här långt. Så länge vinter råder får anslutning av el m.m. anstå och vi umgås med tanken att låta någon expert göra en anpassad träskylt med den talande texten:

We shall overcome 

– Eva & Bertil